Aktuellt

Att översätta en barnbok

Ida_andersen_WEB

Beatrice Alemagnas bok, »Vad är ett barn?« är översatt till svenska av Ida Andersen, översättare av italiensk litteratur och författare. Mirando Bok bad henne beskriva sitt arbete med översättningen av Beatrice Alemagnas text.

 

Ett poetisk språk

Det första jag tänkte på när jag skulle översätta Che cos’è un bambino? (som sedan blev Vad är ett barn?) var textens underbara poetiska uppbyggnad. Det finns en fin och tydlig rytm som ger högläsningen flyt. Detta ville jag såklart behålla också på svenska. Jag tänkte på främst gamla barnböcker som ofta rimmade vilket gjorde dem lätta att läsa och komma ihåg. Som poet har jag en stark känsla för språkets rytm. Det är dock alltid en utmaning att överföra ett poetiskt språk till ett annat och det kan vara svårt att få önskat resultat. Innehållet måste ju också stämma överens!

En sådan passage är dedikationen som jag klurade länge med innan jag kände mig nöjd. På italienska finns det en fin och distinkt rytm med många inrim (på i, a och o):

A quella persona grande
che non ha mai dimenticato
il suo cane giallo.

Här finns också det italienska ordet »mai« som betyder aldrig eller aldrig någonsin och som jag funderade på hur jag skulle behandla. Tillslut fick det försvinna, för på svenska skulle det få en helt annan mening om jag hade skrivit »som aldrig glömde« eller »aldrig glömde bort«, »aldrig har glömt« eller »aldrig någonsin glömde«. Mer som om någon (på den tiden) aldrig brukade glömma sin bruna hund. Till slut blev det:

Till den vuxna
som inte har glömt
sin gula hund.

Här har jag också fått med inrim i »vuxna, »gula« och »hund« fast det är ju helt en lycklig slump – som det kan bli ibland när man översätter.

Det har varit både lätt och svårt att översätta denna poetiska text. Svårt för att det ska fungera på liknande sätt på svenska utan att innehållet förvanskas, men lätt därför att det ger ett slags mall att hålla sig till – ungefär som när man själv skriver sångtexter eller bunden poesi.

 

Att lyssna på havet inuti en snäcka

Det andra som gjorde att jag tyckte så mycket om boken, är den fina gestaltningen med underfundiga exempel, sådana som barn själva skulle kunna komma på, men samtidigt är boken skriven ur ett pedagogiskt men respektfullt vuxenperspektiv – både ömsint och osentimentalt. Också detta var ju viktigt att överföra till svenska så att inte grundtanken blev förflackad. Vissa företeelser är välbekanta på italienska, men frågan var om de kunde kännas giltiga för svenska barn.

Att springa efter duvor tror jag alla barn känner igen men att lyssna efter en röst i en snäcka tror jag är mer italienskt än svenskt, så där ändrade jag till att »lyssna på havet inuti snäckorna«. Länge funderade jag på om det skulle fungera med att vuxna gillade att laga bönor med smör (till skillnad från barnen) men kom fram till att vuxna visst kan tycka det är väldigt gott, och jag kunde faktiskt inte hitta någon maträtt som allmänt sett bara svenska vuxna gillar, men inte barn. Därför fick bönorna vara kvar.

Man måste också, tycker jag, lita på barns föreställningsförmåga. De läser ofta om världar och miljöer utanför sina egna och förstår därför andra än sina egna referenser.

 

Översättning av texter för barn

Jag har arbetat mycket med att skriva om texter till lättläst svenska och har stor nytta av de kunskaperna när jag översätter texter för barn. Det är viktigt att meningsbyggnaden inte är för komplicerad, att man återknyter till ord man nämnt tidigare, att det inte är farligt att upprepa sig, att man ger konkreta exempel eller att svåra eller obekanta ord ska stå i en förklarande kontext. Och inte minst att text och illustrationer samverkar – vilket de i allra högsta grad gör i denna bok med de fantastiskt uttrycksfulla bilder som författaren och illustratören Beatrice Alemagna har skapat.

 

Text av Ida Andersen, översättare av Vad är ett barn?

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *